Folkets Historia

00:03 Du lyssnar på Folkets historia med mig, Anders Lundin. 00:11 Inom Sverige finns åtta leverantörer av äggvirket till flottan och fyra av de åtta är kvinnor. 00:23 I det här avsnittet så ska vi be oss in i ett lummigt mälarlandskap. Där med sina stora kronor står ett av dåtidens viktigaste virken, ekarna. Och en som vet att förvalta detta praktfulla material det är vår hudperson Britta Båt. 00:43 Mana på hästen! Jo... 00:46 Isbrandsson har huggit ner över hundra ekar. En ek kostar tre daler. 00:53 Elsa, Jörvel och Kristina och Gustav förtjänar att ärva ett helt ängsök. 01:07 Jag kan tänka mig att ibland svenska kungar från Gustav Vasa och fram till Oskar II ungefär kanske, haft som en liten kul grej att då och då gå ut i skogen och hojta, var det ekar här? Både i form av en fråga, var det ekar här? Alltså, var det ekar här förut? Var det det? Var det ekar här förut? Eller som förhoppning, var det ekar här? Men var det ekar här? För var det något träd som riket behövde så var det ekar, ekar, ekar. Ekar. 01:38 Först var det bönderna som värderade och värnade om ekar för ekållandens skull. Men sen, om inte förr, som i Gustav Vasa så fick Sverige stormaktsambitioner och behövde en rejäl flotta. Och till flottan behövdes ekvirke som höll för att placera tunga kanoner på. Som stod pall för fiendens bredsidor och som trotsade skeppsröta. 02:02 Och nu uppstod konflikt mellan staten och folket. För eken växer bäst på exakt samma marker som bonden vill ha sin säd. Och stora ekar skuggar bondens åkrar. Så det blev förbjudet att hugga ekar. Men istället så ryckte bönderna upp ekar så fort de skymtade i första sköra planta. För de ville inte ha ekar. Gustav III försökte så småningom lösa den här konflikten genom att märka vissa särskilt präktiga träd för flottans räkning. Och de övriga skulle bönderna få råda över som de ville. 02:35 Men ekarna var fortfarande förbjudna att fälla och bönderna var fortfarande missnöjda. Eken blev en hatad symbol för ofridhet. En inventering av ekbeståndet i 1800-talets början gav ett nedslående resultat och orsaken var så klar. Bönderna hade skadat träd så de röttnade och dog och försvann. Till slut beslutades om att man skulle ha stora ekplantager som skulle skapas på statlig mark. Och på den gamla kungsgården på Visingsö planterades fram till 1860 750 hektar ekskog. 03:08 1975 bedömdes det att ekarna var vuxna nog att avverkas och det sägs att generaldirektören för Domänverket, som var den myndighet som förvaltade ekplantagerna, då ringde chefen för marinen och erbjöd honom att träden nu är klara, ni kan ta dem och bygga stridskepp för, men då var ju virket inte längre intressant för flottan. Idag är istället dessa planteringar en sevärdhet med de kanske finaste virkesekarna i Sverige. 03:33 Men alltså, en gång i tiden var eken väldigt värdefull, kanske som vår tids sällsynta jordartsmetaller. Och en av dem som tog chansen att kärnan hacka är huvudpersonen i detta avsnitt. Vi ska till stormagstiden Sverige och träffa en av huvudleverantörerna av ek till bygget av Vasa. Med oss som guide genom Ekskogen har vi Fred Hocker som är historiker och forskningsledare på Vasamuseet i Stockholm. Hej! Hej! Hur kom du in på Vasaskeppet och intresse för det? 04:02 Jag var intresserad i Vasaskeppet som barn faktiskt i USA i 70-talet. Jag skrev en rapport i social för min lärare i sjunde klassen om Vasan. 04:13 Om man är intresserad i marin arkeologi, det är Vasa som står som den största och praktfullaste projekt i marin arkeologis historia. 04:22 Men det här är ju helt fantastiskt. Så som barn så upptäcker du Vasa och odlar ditt intresse. 04:29 Och nu bor du här och jobbar och forskar på Vasa. 04:32 Ja, jag hade tur att jag blev rekryterad till Vasa museet som forskningsledare 21 år sedan. 04:39 Det kan ju inte bara vara tur. Det känns ju som att du var en smula målenriktad också. 04:44 Ja, Vasaskeppet är ju fascinerande. Men berätta ändå, vad är det som fascinerar dig så till en milda grad? Det låter ju som ett mer eller mer viktigt liv åt den här gamla skutan. 04:55 Ja, och Eker som du nämnde är särskilt intressant för mig. Jag började min karriär i marinbranschen kan man säga. Inte som arkeolog eller historiker, men som skeppstimmerman. 05:08 Så jag hade jobbet som skogsarbetare. 05:12 Då jag var på gymnasium och hyggade ner stora träd i Virginia. Men också jobbade som skeppsbyggare på stora träfartyg som restaurerade dem i ett museum. 05:25 Så min intresse i ekar och skeppsbyggeri kommer genom mina händer. 05:31 Så jag har den kraft eller hantverkskänslan för ekar och har stor respekt för trädet och allt man kan göra med det. 05:40 Vilken perfekt bakgrund för att jobba där du gör. Berätta lite, vad är det som är så speciellt med ekar? För det kommer ju att kretsa en hel del om ekar i det här avsnittet. 05:52 Ek har en väldigt bra kombination av egenskaper som är bra för skeppsbyggeri men också för hysbyggeri och andra strukturapplikationer. 06:03 Den finns nästan överallt. Den är väldigt hållbart. Den är den högsta klassen för hållbarhet för alla träd som växer i Nordeuropa kan man säga. Och den har väldigt hög styrke och styrhet som är bra för strukturer. 06:19 Och den har en märklig egenskap att den kan finnas både som långa, raka stammar som är bra för en köl eller bordläggning till skepp. Och det är de ekor som vuxer i skogen. Men enstaka ekor som vuxer ut på ängen, de sprider ut och så man får den böjade timmen man behöver för stäven och spant. Så man kan få alla strukturbiter, både de raka och de böjade från samma trä. 06:47 Det är nästan som att man börjar tro att skeppen uppfanns på grund av att ekarna växte. Ekbeståndet då, jag var ju inne på det i min lite röriga långa inledning här. Hur har det påverkats av skeppsbygge? Hur skulle skogarna sett ut om det inte hade varit för 1000 år av skeppsbygge? 07:07 Ja, det är många som tror att det är på grund av skeppsbyggeriet man har hyggit ner stora ägskogar. Men det är inte så. 07:15 Det är bara en träd av varje hundra kanske som har rätt egenskaper för att man ska bygga ett skepp av den. Den måste vara av en särskild kvalitet, den måste vara en särskild form. Och så skeppsbyggande som gick genom skogen för att hitta ägar. De behövde en stor skog med många stammar för att hitta enstaka träd som de kunde använda. 07:38 Och det är därför att kungen vill ha stor ekskogar. 07:42 Men han behövde inte alla träd i skogen, han behövde en procent kanske. 07:47 Men för att ha en bra val, ett bra sortiment kan man säga, han behövde att behålla hela skogen. Så det var därför det var en förbjud mot att man skulle hygge ner ek. För bonderna, de kunde inte välja ut bara, okej den här träd behöver vi att behålla. Gustav III försökte markera det. 08:06 De här träden ville ha, resten får ni hugga. 08:08 Ja, och engelska kungen försökte göra samma sak ungefär samtidigt, också utan succé. För att man behövde ta hela skogsmarken som en reserv om man vill behålla resurserna inom landet för att bygga flotten. 08:26 Vad är det för land vi kommer till då? Och vad är detta behov av en stark flotta? 08:33 Sverige i 16-20-talet såg väldigt annorlunda ut. 08:37 Mycket större än Sverige idag, men en mycket mindre befolkning. Väldigt utsprid på landet. Som skapade utmaningar för en kung som vill göra Sverige till en stormakt. Det är en liten befolkning över ett stort område. Det betyder att ekonomin inte är baserad på stormarknader eller stormarknadskrafter. Man har inte en stor befolkning man kan rekrytera soldater från. Man har inte ett antal hantverkare där man behöver det om man ska bygga upp en flotta. 09:12 Så Gustav Adolf och sin företräd och eftergångare, men vi pratar just nu Gustav Adolf. Han var tvungen att rekrytera kapital och expertis från utomlands. Och för att befolkningen var så liten när det kommer till ekvirke. 09:29 Det var väldigt dyrt att extrahera ekvirke från skogen. 09:34 Förut var det en väldigt liten befolkning och en stor mängd av dem som var bönder var upptagen med stött metallindustrin som var den största exportindustrin i Sverige. 09:46 Vi ska till Ängsö slott i Västmanland och vi ska träffa Britta Båt. Vad finns det att säga om Ängsö och Britta Båt? 09:54 Britta Gustavsdotter Bord var en kvinna som hade fått en skogsmark eller en stor gård, Ängsö, som morgongava då hon blev gift med en arbetpossa. Hon drev verksamheten där över ungefär 20 år och sålde timmer, hon sålde järn, hon var väldigt aktiv inom näringslivet. Och för att flottens byggande var i privata händer, entreprenörer från Holland, de skickade ut Timmerman runt om Sverige, in i Mälardalen och längs kusten till Gamleby, hela vägen söder till Kalmar, för att söka genom skogen efter bra timmar till flottens behov. 10:39 De hittade flera gårder som hade bra timmar och hade folk som jobbade där. Brytebots Ängsjö nere till Västerås hade väldigt bra kvalitetsäke. Under 1620-talet blev flotten väldigt många stammar från Brytebot. 10:57 Allting startar med att hon blir enka efter Arvid Posse. Och blir ensamstående med barn på 1600-talet. Och vem vänder man sig till då när man behöver lite hjälp och råd och pepp? Ja, man skriver till familjen och till en mäktig bror om man har någon. Och det hade våran Britta. 11:14 Käre broder. Min kärlige begären. Att min käre broder vill komma till min salige mans begravning. 11:24 Jag bor ute i min egensörjande lägenhet. Med mina faderlösa små barn och haver ingen att rådgöra med förutom Gud alene. 11:36 Jag hoppas att du, min kära brotter, vilket jag visserlig är säker på, att du blir för mig och mina barn till hjälp och tillgång. 11:50 Det här brevet har du hittat? Ja, jag letade efter information om Brittas affärer och hittade det i riksarkivet. Det är faktiskt två brev hon skrev till samma person. Hon tilltalar personen som min kära bror, men faktiskt det var mannen till Brittas kusin. Och det var ingen annan än Axel Oxenstierna, rikskanslen, som han skrev till. Han är nummer två efter kungen i hela landet och han var den stora favoriten, den stora administratören som hjälpte Gustav Adolf att bygga Stora Max-staterna. 12:25 Skaparen av Sverige som det ser ut idag med ordning och reda. 12:30 Ringa korruption och allt vad det är. 12:32 Och även regäringssystem vi har idag. 12:36 Departementet var skapade av Axel och Gustav Wallo. Så det här är till Axel? Ja, precis. Och den finns bevarad i Axel och Skärnes brevväxling. 12:45 Jaha. Det är till att ha en mäktig kompis. Ja, precis. Det är en bra kompis att ha. Ja. 12:51 Vad var det hon behövde hjälp med? Var hon i en knepig situation här då? 12:56 Ja, det låter så. Hon önskar att Axel kan bekräfta att hon fortsätter hålla alla privilegier som sin man hade. 13:05 Det har med skatte och andra saker så att hon kunde driva. 13:11 verksamheten på sin egen gård. Han hade den makt för att göra det. Och det var den viktigaste sak så att hon kunde driva verksamheten. Hon skulle inte ha någon osäkerhet om vem styrde över landet, över sin gård. 13:25 Men hon kallade honom för bror. 13:27 Ja, det var väldigt typiskt inom adelklassen. 13:32 För att hon hade en kusin som var gift med Axel. Och så i den fall var det väldigt vanligt att man tilltalade en person i den kopplingen, särskilt i alldelesklassen. Också i affärslivet, näringslivet, det var vanligt att en businesspartner tilltalades som min bror. 13:53 Hon var angelägen också kan man ju ana. Ja, verkligen. Det är en liten krets människor det rör sig om. De kände varandra. Hur förändras Brittas livssituation när de blir enka? 14:06 Både för bättre och för sämre. 14:09 Under svensk lag hon ärfte all sin mans egendom och ansvar. Den kan vara både bra och dåligt. Hon hade tydligare titel kan man säga. Tydligare tillgång till resurserna från egen mark. 14:25 så hon hade också ansvar för den men som enke hon hade inte samma kan man säga social status Som en gift kvinna hade. 14:34 Kvinnorna träd ju ofta fram när de blir enkor och chefar över det som är arvet. Men om man tänker en liten stund till så förstår man att de måste ju ha chefat redan innan. För de kan ju inte bara över en natt plötsligt få kompetensen. De måste ju ha varit väldigt involverade i verksamheten redan från början. 14:52 Ja, och det var typiskt. Vi ska tänka inte på familjer som vi tänker på familjer idag. Men vi ska tänka på en familjeföretag. Och så alla inom familjen måste bidra till familjens försörjande. Så att alla tar ansvaret för någon del av verksamheten. Det vill inte platsen ha en kvinna som bara, ingen roll, ingen utrymme för en kvinna som bara satt och gjorde broderi eller någonting. 15:23 Alla måste vara aktiva i att bidra till familjens succé. 15:27 Det finns ju ett spökrykt också om Britta, att hon skulle spöka. Och i det ryktet innehåller också en slags idé om vad hon var för person. Ja, den berättas fortfarande idag. 15:38 Hon var en jobbig person. 15:41 Väldigt aggressiv och väldigt otolerant. 15:45 Och så hennes spök är fortfarande kvar och fortfarande arg. 15:51 Så om den är baserad i sanningen, hon är nästan den endaste person vi känner från hela Vas-historien då vi har någon idé om personligheten. Och hon har också den enda person direkt kopplat till Vasa vi har en bild av. Men det finns en porträtt kvar i Ängsö slott. 16:08 Såg hon arg och sträng ut eller blid? Hon ser väldigt hård ut. Ja men hon var ju en business tjej. Ja precis. Hon behövde ingjuta respekt. Och allt tyder på att hon var en framgångsrik business kvinna. 16:23 Och som jag tror vi snart kommer att märka så är också inte helt utan motstånd från folk som kanske försökte blåsa henne. 16:39 Jaha, vad vill Mats Johansson här på Ängsö slott? 16:42 Jo du Annika, jag vill tala med din snåla kona till matmor, fru Britta Båt. 16:50 Nog är hon snål. 16:51 Snål är hon och Bask som en redig kar är hon. 16:55 Han skulle höra hur hon förhandlar om virka och åker. 16:58 Kanske är det en man utklädd till kvinna. 17:04 Småfolket gläfsar. 17:07 Tror inte jag hör. 17:09 Det är lätt att unna sig både rådnad och fniss. När annan bär ansvar för väggar och åkrar. 17:16 Kanske är hon en redigt välväxt karl. 17:19 Med feta bröstnärande under limmet. 17:26 Hämta matronan båt nu. Hon har icke betalat det hon lovat. 17:29 Fru Britta! Mats Johansson är vid porten! 17:37 Jag är upptagen! 17:42 Mats Johansson vill ha lön! 17:44 Han har fått sin lön! 17:48 Snälla fru Britta, jag vill ju nu ha min lön för inga medel har jag i handen! 17:53 Att störa mig för att tjata om sådant som redan betalt är! 18:01 Fru Britta skrev under på att jag skulle få tio öre per månad. 18:05 Samt ett par skor och badmal och ull. 18:07 Det var då ingen dålig lön. 18:09 Men jag har bara fått ett öre. 18:11 Han får vänta. 18:14 Ge sig vägg. Om fru Britta vill behålla mig måste jag ödmjukt be om ett par skor samt tio öre. 18:24 Barnen hungrar och jag kan ej arbeta barfota. 18:29 Annika! 18:31 Gå efter det här Arvids gamla tjeckor och en flaska brämt vin. 18:36 Alltid samma tjat och klag och sång. 18:41 Om räkenskaper vet småfolket inte att lipparn kräver de slantar och alltid ska jag dömas som hård och kall när jag nekar. 18:55 De tänker icke på slottet Ängsö utan endast på att få en bit svål i mun som hundar. 19:03 Här är salige herr Arvids kängor. 19:07 Det är ett stort hål i sulan. Detta är skodorn för en adelsman som nu en hästkarl får bära. 19:14 Tackar rödmjukast, fru Britta. Så talar vi inte mer om saken. 19:18 Jag har ärenden i Stockholm. 19:20 Mats ska sadla hästarna och stå utanför Ängsö i morgon före gryningen. 19:26 Ja, fru Britta. 19:27 Annika, se till att ställa fram förning till mina döttrar. 19:32 Jag går till sängs. 19:34 Ja, fru Britta. 19:38 De kan stå med käftarna klapprandes. 19:42 Själv måste jag åter få fattig skeppsbyggmästare Henrik Hybertsson. 19:48 Vi tog i hand och han har huggit ner hundratals ekar. Men jag har inte sett röken av silverdalarna. 20:01 Hårt som sten är hon, utan en kvinnas mjuka sinne. 20:05 Jaha, så går hon och åker till sängs alene. 20:07 Ja, för vem skulle mäkta med att lägra en grovhuggen manskona som hon? 20:13 Hinnåle själv kanske. 20:17 Jag syns ju Mats och Annika. 20:20 Vi snackar mycket skit nu. Ja, men det är ett väldigt bra sätt att presentera den liten vi vet om hennes karaktär. 20:28 Jaja, du trodde att det ligger någonting i det här, att Britta var hårdförd? 20:31 Ja, den här spökhistorien kommer från någonstans. Det kan vara att det var så. Och för att vara framgångsrik i den världen med att marknadsföra sina produkter och sig själv man behövde ha en viss hårdhet. 20:49 Alltså hon har ju sålt ekar men inte fått betalt. 20:52 Ja, och vi faktiskt har kvar rekenskapsböckerna från Skeppsgården för åren 1625 och 1626. 21:02 Och vi kan se hur svårt det var för skeppsgården att betala noter, att betala alla sina kvitto, för de fick inte in pengarna från staten som de var lovat. Så det var en hel kedje som staten eller kronen hade skapat genom ett serie kontrakter, men har inte hållit upp deras änden genom att betala pengarna. Nästan alla stater, inte bara Sverige, hade väldigt svårt För att betala för deras ambitioner. För de hade nu en kostnad för att driva en ståendeflott, en stor armé, att delta i de stora krig som var en del av hela 1600-talet. 21:44 Nu är vi inne i perioden av 30-årskriget. var mycket mer än staten kunde bära med deras skatteindrivning. 21:54 Och så det blev så att de låg alltid efter i ett betalande. Och det var väldigt ofta entreprenörer, de som skulle ha fått lön från staten, som soldater eller sjöman, de alltid låg efter. 22:11 Och vi ser i räkenskapsböckerna från skeppsgården, det var också sådär att de kunde inte betala för saker för att de fick inte in pengarna från staten. 22:23 Hur var inställningen till affärskvinnor på den här tiden? 22:26 Det ser ut som att det var inget konstigt. 22:31 För det var så många kvinnor som var inblandade i näringslivet. Av någon anledning eller en annan. 22:36 Jag tycker det är jätteintressant. För alltid när man får ett sådant här berättelse i knät så ska det vara så speciellt att det är en kvinna som driver företaget. Men det var inte alls ovanligt. 22:47 Nej, inte alls. Vi vet till exempel att inom Sverige finns åtta leverantörer av äggvirket till flottan. Och fyra av de åtta är kvinnor. Brittebolt är inte den enda. 22:59 Och vi ser andra leverantörer eller andra kvinnor som har tagit över verksamheten för sin man eller förhandlat på mannens vägner. Eller mannen är indragen i flotten eller armén, är bortreist. 23:15 Och det har lite att göra med lagen som gällde property, så skogsmark och så vidare. Att kvinnor hade bättre rättigheter, bättre möjligheter inom Sverige för att driva ekonomisk verksamhet än man hade utanför Sverige. Det är jätteintressant. Henrik Hybertron, vem var han? Henrik kom in först 1622 som en av de entreprenörer som arrenderade skeppsgården i Stockholm och byggde skepp till staten. 23:47 Och från 1625 var han huvudpartner. 23:51 Så Henrik Huybertsson bossar på skeppsgården i Stockholm, bygger skepp. Vasa är det beställt redan? 23:58 Man beställde Vasa 400 år sedan nu, januari 1625. 24:04 Jag karkar upp en flaska. 24:06 Ja, precis. 24:08 Så att vi vid Vasa-museet, vi startar minnesperioden av Vasa 400 år nu. Ja, firar ni lite extra? Ja. Ja, väldigt mycket extra. Det kommer vi göra, förstås. 24:19 Vi kommer inte ha den chansen igen i mitt livstid i alla fall. 24:23 Men Henrik hade huvudansvar från 1625-1626 och han började samla in virket till ett byggevaser redan i början av 1625 och sträckte kölen i februari-marsstiden 1626. 24:41 Och det är just de två åren han köpte in virke som vi har räkenskapsböckerna kvar till. Så vi kan se precis var han köpte all virke och ner till varje pensel eller varje skålpundlim som man behövde för att bygga ett sköp. 24:57 Ser ni också då att han inte har betalt Britta ordentligt? 25:00 Ja, vi ser att leveransen och betalning stämmer inte med varandra. 25:04 Nej. 25:05 Att man behövde virka på en viss tidsplan, men man fick inte pengar på samma tidsplan. Så han låg alltid liten efter. Och så ibland är det att man ser att Skeppsgården tog emot tre leveranser av virke från Britta Bot. Och så slutligen kommer en betalning för alla tre. Eller en delbetalning för dem. Så det var alltid någon glapp mellan leverans och betalning. 25:36 Då förstår jag att Britta är på väg mot Stockholm med ett ärende och några skarpa ord att rikta till Henrik Hybertsson. 25:43 Mana på hästarna! Ja, fru Britta! 25:46 Slottet förfaller. Kassan synar. 25:50 Och Mester Henrik har inte ens skickat bud. 25:54 Annars skydde mig 600 silverdaler. 25:57 Mana på hästen! Jo. 26:01 Isbrandsson har huggit ner över hundra ekar. En ek kostar tre daler. Elsa, Jörvel och Kristina och Gustav förtjänar att ärva ett helt ängse. 26:16 Fru Britta, vi är framme. Jaha. Kan jag få be om ett halvt öre för att köpa foder till hästarna? 26:23 Du får söka upp en äng och sluta böna och be efter ören. 26:28 Follen på min samhällsklänning släpas i sot. 26:33 Stockholm är sargat efter branden. Gatorna är fulla av horor. Med ansikten såliga. Näsan halvt borta. 26:45 Försvinn! 26:51 Äntligen framme! 26:54 Ibertsson har storhuset bakom smedjan. 26:57 Timmermän klyver stammar. Borrare. Straffångade kedjor in vid smedernas verkstäder. 27:05 Lukten av trä. 27:07 Tredje huset på sidan. 27:13 Där är han. Hybertsson. Böjd. Med glest skägg. 27:19 Men baken hans är både rejäl och tung. 27:23 Hon med det avlånga hästansiktet måste väl vara hans hustru. 27:30 Hon stretar för att dra på honom hosorna. 27:35 Mäster Henrik. 27:39 Fru Britta Bort från Ängshö gör oss det nära. 27:43 Det här är min hustru Margareta Nilsdotter. 27:46 Fru Margareta Nilsdotter var namnet. 27:48 Fru Britta Gustavsdotter Båt. Boendes på Ängsyslott. Jaha. Så mäster Henrik får hjälp att klä sig. 28:00 Britta kan vara rapp i käften hon. 28:04 Men en dag ligger även hon på rygg. Sprattlande som en skalbagge. 28:09 Men innan dess mäster Henrik... 28:12 Ni bygger fyra skepp till kronan. 28:15 Ja, det är sant. Och en timmerman. Mester Joharna hugger 200 ekar på mitt ängsö. 28:21 Men inte ett öre har jag sett av de 600 daler du är skyldig. 28:27 Jaså? Ja, vi har ett avtal. 28:32 Har Britta Båt något avtal där jag har satt mitt namn? 28:37 Vi tog i hand. 28:39 Hans hustru Margaretas blick är skarp. 28:44 Hon håller inte med sin make. Det märks. 28:48 Hon tål ej att se hans svullna kropp. Ej heller höra hans gammelmans röst. 28:54 Men då får nog fru Britta båt tåla sig med betalning. Hon har nog så hon klarar sig. 29:01 Ni kommer ej få köpa mer ek från Ängse. Så? Mäster Henrik, nej nej nej nej nej. 29:07 Vi tog i hand. 29:10 Jag har må hända inte lika mycket börd som ni. Men jag ska vara ärlig. 29:15 Du bröt ett avtal. 29:16 Ni är hård som en karl men snarstucken som en kärring. 29:23 Lysar, fyllan, skitiga småbarn. Trängs i gränderna på min väg tillbaka. 29:29 Penan är tunga. 29:32 Jag är ingen ungdom. 29:35 Skinnet hänger löst, men jag är i bättre skick än Hybertsson. 29:42 Skjutsen är redo, fru Britta. Sätt fart! Ja, frun. Skynda på! 29:49 Jag ska fortsätta sälja timmet i kronan. Vad en mäster Henrik säger. Hans dagar är räknade. 29:57 Hybertssons andedräkten luktar jord. 30:03 Jaha, det verkar vara svårt att få in slantarna. 30:05 Ja, det måste ha varit ungefär så att de som har levererat varor måste ha tjatat efter Henrik Hybertsson hela tiden. Så han var tvungen att gå runt till alla sina affärskompisar och familjemedlemmar och lånepengar. Han anlånade 16 000 dollar från sin egen hustru, från Margarete, för att försöka köpa in råmaterial och betala lön till arbetsstyrkan. 30:35 Det är staten som inte betalar honom. De har beställt fyra skepp. 30:39 Ja, de har inte bara beställt fyra skepp, men de har också undertecknat kontrakt för underhåll av hela flotten för 30-35 skepp. 30:47 Plus ett antal små fartyg. De hade räknat ut väldigt noggrant för varje lastkapacitet skulle staten betala två dollar varje månad. Man räknade upp hur man skulle lägga ut de pengarna på en månadsbudget. Men staten kunde inte hålla tidsplanen som de hade undertecknat. 31:10 Sen förskjuts de här försenade betalningarna längre och längre i kedjan. 31:15 Ja, och skapade väldigt mycket stress för Henrik Hubertsson. Han blev så stressad och han behövde betala lön till sin arbetsstyrke och köpa in andra romaterial. Så han var tvungen att sälja en del virke han hade redan hämtat in. 31:33 För att skaffa pengar. Kontant han kunde använda för lön. Och så var han anklagad för fusk. För han hade sålt kungens timme. 31:45 Även om han var privat entreprenör. Han var anklagad för bedrageri. Och det är därför att vi har rekenskapsböckerna kvar. Han var tvungen att leverera dem för att visa problemet och att visa att han inte fuskat eller blivit av med virket eller pengarna. Men att han behövde sälja virket för att han behövde pengarna som staten inte hade levererat till honom. 32:10 Hur gick det att klara sig ur den här dilemman? 32:12 Aldrig för att det var också en väldigt stor inflation under just den här perioden. Efter 1624, ungefär samtidigt man undertecknade kontraktet, hade staten bytt från silvermynt till koppelmynt. De hade ingen aning om att genom ett byte från silver till koppelmynt skulle orsaka så mycket stress i ekonomin. För de hade ingen bra förståelse över hur myntekonomin fungerade. Problemet var att det inte bara var att man slutade att präglade silver och präglade kopper för alla transaktioner inom riket. 32:47 Men att man präglade bara små pengar. Om man skulle betala en räkning som är tusen dollar. Man behövde att transportera över nästan 70 000 koppermynt för att betala räkningen. och de koppen vägde någonstans omkring två ton och så det var en fraktkostnad för att göra en betalning för att lasta en vagn med säcker full med penningar med öre och så transportera det var en väldigt opraktisk system 33:20 Det har ju framgått redan i förra dramatiseringen att Henrik Hybertsson är en man under stor stress och vi förstår mer och mer varför och frågan är om inte den där stressen kommer att kosta honom både hälsa och liv. 33:37 Bud till fru Britta! 33:41 Är det från en friare molnö? 33:45 Vintern är över och taket är det illa med. Det har klygts mitt i tub. Kyla och fukt spriter sig. 33:52 Barnen har rätt till ett slott som inte låter skämmas för sig. 33:57 Elsa, Jorvel, Kristina och Gustav har rätt till ett arv. 34:03 Det har kommit bud till fru Britta. 34:07 Mäster Henrik är död och Margareta Nilsdotter tar över hans värv. Jag ber till Gud om förlåtelse för den fröjd jag känner. 34:25 I gryningen sitter jag åter i skjutsen. 34:29 Om man inte kan mana på hästarna så byter vi plats. 34:32 Jo, jo. 34:34 Vilken sorts kvinna är denna Margareta Nilsdotter? 34:39 Utanför storhuset sitter hon med håret i knut. Den långa hakan. De rediga stövlarna. 34:48 Fru Margareta. 34:50 Ja? Minns ni mig? 34:53 Ja, ni. Fru Britta Gustavsdotter Båt från Ängsö. 34:57 Jag vill göra affärer och jag vill ha betalt. 35:02 Jag har de mest välväxta ekarna i Sverige. 35:06 Hur många har ni kvar? 35:07 Tusentals. 35:09 Men jag vill ha betalt. 35:12 Om ekarna står på skattejord är det min rätt att göra ekarna till kronans. 35:15 Ekarna står på frälsjord. 35:18 Vär salige make kunde ej betala. En nio. 35:24 Jag ser till att betala för obetalt virke samt det virke som jag här köper. 35:30 Så jag skickar ur timmermän med hästar till er på måndag om en vecka? Gott. Och priset? 35:36 Tre marker per träd. 35:38 Allt beroende på timmerets kvalitet. 35:40 Då tar vi hand om. 35:42 Det gör vi. Gott. 35:44 Jag inväntar era timmermän om måndag. 35:52 Är fru Hybertsson mer att lita på än Henrik? 35:57 Nej. 35:59 Spoilar du? Förlåt, men det visade sig i historiska källmaterialet att det var väldigt vanligt att Margarete Nilsdater lovade mycket och levererade liten. 36:14 Hon var anklagad för att betala skuld av flera personer framför domstolen i Stockholm. Sin egen mor anklagade henne för att hon skulle betala noten, betala hans skuld. Så jag skulle aldrig ha litet på vad Margareta Nilsdater säger. Fasen! 36:34 Hon frågade om frälsejord och skattejord. 36:38 Om ekarna stod på frälsejord eller skattejord. Det var viktigt för att reda ut det hela. Då svarade Britta att de står på frälsejord. Vad innebär det här? 36:47 Det betyder att om man var adeln och hade en gård. 36:52 Man kunde hålla en gård som egendom. Eller man kunde hålla den som förlänning. 36:58 Det var kungens mark. Som personen kunde använda och driva verksamheten på och ta inkomsten ifrån. Men det var fortfarande kungen som ägde den. Men den största delen av mark i Sverige var frälsig jord. Det var att bönderna eller adeln ägde marken själv. Och så kungen hade olika rättigheter på de två typer av ägendom. 37:25 Men det blev så att skeppsgården var tvungen att köpa äggvirket till marknadsprisen var som helst de var. 37:32 Men de hade lite bättre möjligheter eller förutsättningar för förhandling om de hade mött skattejord att göra. Men hur var det Brittas eka det här? 37:47 De stod på frälsjord? 37:48 Ja, det ser ut så. Är det oklart? Det var alltid någon diskussion om vilken jord var frälsjord och vilken jord var skattejord. Ja. 37:56 I vår berättelse här så är det ju Britta och Margareta Hybertsson som gör affärer här. Vi har ju redan konstaterat att kvinnliga näringsitkare var relativt vanligt här på 1600-talet. Men blev det annorlunda när det var två kvinnor som... Gjorde affärer med varandra? 38:13 Det är en intressant fråga. Jag har ingen väldigt bra svar på den. Det måste ha varit vanligt för det var så många kvinnor som hade en roll i näringslivet. Det måste ha varit så. Men man kan undra var det någon fördel för en kvinna att förhandla med en annan kvinna och var det en nackdel? Eller hade det mycket mer att göra med personligheten och omständigheter? Vad vi vet om just de här två kvinnor är att Britta Bolt var en väldigt hård och skicklig affärsperson. 38:48 Och Margarette var inte särskilt skicklig. Och inte särskilt ärlig. Hon lovade mycket och levererade liten som jag såg tidigare. 38:57 Och vi vet att det var så att hon inte var så bra att förhandla som sin man var. Vi kan säga i rekenskapsböckerna att för samma varor från samma leverantör Henrik fick ett bättre pris än Margareta. Och det visade sig att Margareta hade lite svårt för att driva verksamheten effektivt. Och vi vet att efter ett tag flotten tappade talemot med henne och de satt en annan person in. 39:26 Som är en administratör över Skeppsgården. 39:28 Hon är en spännande person tycker jag. Margareta Nilsdotter Hybertron. 39:32 Ja, av alla personer kopplat till Vase. Hon dyker upp framför domstolen oftast. 39:39 Ja, så då vet man ju med andra ord väldigt mycket om henne. Och därför ska vi också ägna eftersnacket åt henne. Så vi spar det och så får ni som lyssnar hänga kvar och se till att ni har en prenumeration så att ni kan vara med oss på eftersnacket. Men nu ska vi tillbaka till vår historia. Vi håller tummarna för Britta Båt och hennes ekaffärer. 40:04 Kryssa den stora eken i norr och den som står strax bakom. 40:08 Ja, skogsmästare Johan! 40:10 Erik måste kontrollera så den har ett gott hjärta. 40:13 Ja, skogsmästare Johan. 40:15 Fäll också den mindre eken sydväst om berget. Den borde bli bra spaltimer. 40:20 Vilken gren vill skogsmästare Johan ha? 40:24 Vi måste ha den stora grenen på norrsidan. 40:28 Jag gör upp med fru Britta under tiden. 40:31 Så kommer pengarna för ekarna såga upp Ängsö slott. 40:35 Imorgon kommer snickarmäster Ragnar Persson och hans män påbörjar arbete med att sätta nytt tak. 40:41 Allt det som Dansken och Vasa raserade. 40:46 Mina döttrar ärvar ett slott som är helt och jag kan dö i frid. Mina ekar blir till regalskeppet Vasa stäv och spant. 40:58 Mina ekar ska segla runt i världen när jag ligger långt ner i jorden och inte längre är. 41:05 Men först ett glas med skogsmästare Johan. 41:10 Ja, skål du fru Britta! Skål! Skål! 41:26 Skål, Britta får man väl säga. 41:29 Hade hon dö i tid? 41:32 Hon överlevde Vase och året efter Vase sjönk, hon gav bort helgården till sin dotter som bröllopsgave. Som hon själv hade fått den ju. 41:44 Var det av rädsla för att bli stämd och att bli av med Ängsjö? 41:49 Ja, nej jag tror att hon bara vill göra något för dottern. 41:54 Och så dottern hette Görel. 41:57 Och vi vet, vi tror att Görel var också inblandad i timmerhändel. För det var ett antal betalningar till en fru Görel vid Engsö. Så det måste vara dottern som var redan inblandad. 42:11 Men det är ekarna från Engsö som utgör materialet på skeppet Vasa? 42:18 En del av den, ja. Hur kan man veta det så säkert? 42:22 Det finns en modern analysteknik som kallas för dendrokronologi. 42:27 Som är att mäta hur breda årsringarna i trädet är. Och den skapar en mönster på grund av klimatet och vädret varje år. Som är unik både till en tid och en plats. Och vi har haft ett stort projekt tillsammans med min kollega i Danmark, Ife Deli. Som är dendrokronolog som har tagit över 300 prov. Från äggvirket i Vasa för att försöka reda ut var den har kommit ifrån. Och vi kan identifiera, vi tror vilken del av Vasa kommer från äggvirket från Ängsö. 43:02 För den har en annan signatur än äggvirket från Gamleby eller äggvirket från Kalmar. 43:10 Jag har sett skisser på de här ekarna som planterades i Sverige på Visingsö, tror jag. Att man även formade ekarna, att man försökte få dem att växa lite krokiga och dana, så det skulle passa. 43:22 Ja, det var vissa länder som provade att få dem med eken under växttiden för att få rätt form. Men den berör på att den tar 35-50 år. Man måste hoppas att man behöver samma typ av storöksskepp, 50 år i framtiden, som man använder nu. Och det blev inte så. 43:41 Nej, det var det som är den roliga historien. Ekarna äntligen blev klara 1975. 43:46 Men äg på Visingsö har använts för att bygga skepp. 43:51 Vi har en kopi av batteridäck i Vase-museet som är byggd i äg i full skala så att besökande går igenom det på plan 5 i museet. Och den är byggd med äg från Visingsö. 44:03 Ja, då kom ju de till nytta inom marinen till sist ändå. 44:08 Och Brittas affärsidé då, att sälja ekar till flottans skeppsbygge, det gick ju också bra. 44:15 Ja, det ser ut så att hon fick betalt i slutänden för ek hon hade levererat. 44:23 Och det visar sig att hon var en leverantör över tio år totalt. 44:29 Och kanske längre. Vi vet inte precis när hon startade med att leverera ekvirket till flotten. Men hon var en av de viktigaste leverantörer. En av de största leverantörer av ekvirket till flotten. Just under 1620-talet då man byggde Vasa. 44:46 Ja, och sen blev det ju inte som hon sa. Hon skulle segla över hela jorden långt eftersom hon... Men det fick ju ett annat... 44:54 Spännande att göra det där skeppet. 44:55 Eller man kan också säga, nu 400 år efter hon dog, vi pratar fortfarande om henne. Så det är också en konsekvens av att hon gjorde färd med Henrik Hubertsson och Margrethe Nilsson. 45:09 Vi ska runda av nu, men nu nämnde vi henne igen, Margareta Nilsdotter. Henne pratade vi vidare om i eftersnacket. Och så måste jag också få passa på att fråga dig om Hollywoodfilmen om Vasaskeppet där du faktiskt var inblandad. Men det tar vi i eftersnacket. Okej. Nu rundar vi. Tack så hemskt mycket Fred Hocker för all information och hjälp och expertis. 45:32 Tack för chansen att prata och höra. 45:36 I den här veckans eftersnack som är det exklusiva extra material som vi har för våra prenumeranter så ska vi snacka vidare om vem affärskvinnan med hästansiktet Margareta Nilsdotter var. Missa inte det. Och om du vill få tillgång till eftersnacket och bli betalande prenumerant så kan du gå in på avsnittets beskrivning i din poddspelare och läsa mer där. Då sa vi. Vi hörs alldeles strax då, tänker jag. Du har lyssnat på Folkets historia med mig, Anders Lundin. Gäst var Fred Hockey som är arkeolog och historiker på Vasamuseet och statens maritima och transporthistoriska museer. 46:11 Manusförfattare Magdalena Indebeto. Skådespelare. Ia Langhammer, Sara Indibetum, Ivan Mattias Pettersson och Pia Halvorsen. Dramaklippning stod Lars Indibetum för ljudtekniker var Håkan Nilsson. Producent, Linnea Vannefors och Folkets historia spelas in på Hype och är en produktion från Hildurs AB. Och den här produktionen av Hildurs görs i samarbete med Vasamuseet och Vrauk.